Idag blev det Franklin Delano Roosevelt’s version av Dry Martini.
Jag blandade:
5cl Larios gin
25ml Martini Extra Dry
1tsk olivspad från Fontanas sardellfyllda oliver.
Skakade och serverade med tre oliver uppträdda på tandpetare.
En martini ska röras, men eftersom olivspadet ändå gör drinken lite grumlig, så kan man lika gärna skaka, Roosevelt gjorde tydligen det också.
Hursomhelst, så tillför inte olivspadet något till martinin, den klassiska är godare. Roosevelts martini är också ganska svag och även om jag gillar att ha i vermouth, så är nog 3:1 eller 4:1 bättre proportioner.
Jag blandade:
5cl Larios gin
25ml Martini Extra Dry
1tsk olivspad från Fontanas sardellfyllda oliver.
Skakade och serverade med tre oliver uppträdda på tandpetare.
En martini ska röras, men eftersom olivspadet ändå gör drinken lite grumlig, så kan man lika gärna skaka, Roosevelt gjorde tydligen det också.
Roosevelt gillade tydligen cocktails, förutom den här martinin, som egentligen är en "Dirty Martini" så skapade han också en “Haitian libation” med mörk rom, brunt socker, apelsinjuice och äggvita. Den serverade han framförallt till "Damsällskap".
Roosevelt hade med sig sitt martinikit till Teherankonferensen och blandade sin Martini till Stalin. Stalin drack sin och sa artigt: “Well, all right, but it is cold on
the stomach.”. Jag undrar vad Obama blandar när han åker till toppmöten? Och vad blandar Fredrik Reinfeldt när han har Mona Sahlin på middag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar